Jag är så otroligt fotosugen. Kamerasugen. Jag har klämt och kännt i butik. Läst recensioner. Läst jämförelser. Läst varenda fotoblogg. Att jag jobbar hos en fotograf hjälper inte heller. När jag övertalat K att vi kan leva på nudlar en månad, ja då slår jag nog till.

När jag är ledig är det bästa jag vet att bara hänga i vårt kök. Börjar nån baka eller laga mat så dras allihop dit. Ja alla tre, vi är ju inte så många;). Och jag älskar att tiden stannar en stund där. Med P3 på i bakgrunden, man tjuvsmakar maten, man pratar om dagen, sitta och kolla ut genom fönstret som två par gamlingar. Precis så vill jag ha det varje dag.

Saker som jag inte förstår.

1. Varför kan inte jag kommentera på andras bloggar?
(Hej jenny vad kul att du hittade hit:) Och jag läser din blogg och skrattar högt!
Ja en repris av i sommras vill jag ha.Lite mindre dricka så jag kan hålla ut längre bara haha!
Hoppas du kryar på dig snart! Kram)

2. Varför inte tiden på bloggen fungerar?
Jag är alltså inte uppe och bloggar vid halv 4 på morgonen. Riktigt så "måste-gå-upp-mitt-i-natten-och-göra-något-kreativt" är jag inte.

2. Varför dom envisas med att visa där där snuskiga gamla Mr Bean på filmtider där dom skulle kunna visa någon töntig "allt-kommer-att-bli-bra-komedi" som jag tycker så mycket om.

Chip då!

Brev till förkylningsdjävulen:

Jag har ju känt att du gått och smugit på mig i flera veckor nu. Bara jävlats. Jag har ont i kroppen, påbörjad nackspärr, är bara allmänt trött hela tiden. Men kom och ta mig nångång då!! Jag orkar faktiskt inte vänta mer. Bara däcka mig. Så jag får slut på eländet.

Ps. På söndagkväll går det bra. Jag är ledig måndag tisdag.

Vore sjysst om du kunde ge mig en sån där vanlig förkylning. Inte nå värre. För det har jag inte tid med. Tack

Det finns en person som är inne och handlar hos oss ibland. Och varje gång hon är inne så sjunger hon! Hon går och trallar för sig själv, helt i sin egen värld. Helt fantastiskt! Samtidigt ser hon sådär lycklig ut. Jag är så nyfiken på vad hon går och lurar på... Jag tycker om udda.

By the way... jag ger upp det där listtjafset. Skittråkigt.

Dag 2 - Mina föräldrar

Som sagt... projekt är inget jag är bra på att avsluta.

Då var det dags för föräldrarna.
Jag börjar med min mamma. Anna-Karin. Som ibland är för snäll för sitt eget bästa. Som alltid satt sina barn framför allt annat. På gott och ont. Hur sent det är må vara, eller hur full och dryg man än har vart så har hon alltid, alltid funnits där. När man var yngre och ute på galej och kompisarna inte vågade gå hem var det alltid min mamma man ringde. Något annat som ligger varmt om hennes hjärta är djur. Vi har alltid haft djur hemma, vilket jag är glad för. Allt från sköldpaddor, kaniner, fiskar, hund, hästar, katt och fåglar såklart. Alla dessa fåglar. Av någon anledning så har hon alltid haft någonting särskilt för fåglar. Varken jag eller någon annan i familjen har aldrig riktigt fattat det där. Speciellt undulater. Små skräniga saker. Men sån är hon. Allt och alla är alltid välkomna till hennes hus.

Sen var det det där med pappor. Jo jag har några stycken.
Jag har mammas sambo Roffe. Som kanske har varit det närmsta jag kommit en riktig heltidspappa. Han kan vara bufflig, och säga saker som kanske inte alltid skulle sagts. Men han har hjärtat på rätt ställe. Och har också ALLTID ställt upp om det vart nått.

Sen har jag pappa Mati. Som kommer från Spanien. Han har kanske inte alltid vart som alla andra pappor. Och gud vad man har skämts när man var yngre. För han sa liksom saker rakt ut. Eller ja säger fortfarande. Precis vad han tänker på. Han skrek alltid högst när han hejade på mitt fotbollslag. Han drog alltid dåliga skämt i kön på affären. Men han har också världens största hjärta. Han har alltid tagit en på allvar. Och har det vart något så har han setat uppe hela natten och pratat med en. För några år sedan flyttade han tillbaka till Spanien och gifte om sig. Han kommer hit så fort han har pengar till det eller så åker vi ner. Jag saknar honom fruktansvärt mycket.

Sen har jag ju också en biologisk pappa. (nej jag är alltså inte någon provrörsklon) Men honom (som min kloka kusin en gång sa om sin farfar) använder jag inte så mycket. Vi har inte jättebra kontakt men det är helt OK.

Ja jag tror att jag fått med alla då;) En röra, men en ganska okej röra. Som sagt, jag plockar lite här och där. Jag tar vad som är bra.

Dag 1 Presentation av mig själv

Otroligt svårt att presentera sig själv. Vem är jag? Jag gör ett försök.

Anna Maria Bortas är mitt hela namn. Jag är 24 år gammal. Jag är en person med mycket tankar. Vad som kan verka som "flummighet" haha, är nog bara en hjärna på högvarv. Vad som inte tar sig ut verbalt tar sig ut genom andra kreativa projekt. Men jag är på tok för rastlös för att slutföra saker och ting. Men jag jobbar på det. Och jag blir bättre.

Jag bor med mina fina killar. En fyrbent och en tvåbent. Den lilla fyrbenta ,som har drivit mig till vansinne när han var yngre, har vuxit till sig nu och blivit en riktig liten pärla. Han har lärt mig om både tålamod, självkänsla och vilkorslös kärlek. Jag förvånas varje dag hur det kan bo så mycket i en sån liten. Han är en riktigt karaktär som inte tar skit från någon. Men som har världens största lilla hundhjärta.

Den tvåbenta är min fasta punkt här i livet. Som känner mig bättre än vad jag känner mig själv. Som Fått mig att tycka om mig själv. Trots en del tuffa perioder i mitt liv, så finns han alltid där. Vi är varandras totala motpoler. Och det är precis vad jag behöver. Någon som står med båda fötterna på jorden och håller mig i handen medan jag står och vinglar någonstans.

Jag har en massa invecklade familjerelationer. Men jag försöker att plocka det bästa ur varje konstallation och skapa min egna familj. Med dom som ger mig energi närmast och dom som tar energi längre bort. Det har vart lättare sagt än gjort många gånger men jag har rest mig upp och borstat av knäna efter varje fall. Det som inte dödar... Ja ni vet.

Jag jobbar på Calimero. Världens bästa butik. Där jag får vara precis som jag är. Och där jag har fått utvecklats i min egna takt.

Ja det var rakt från hjärtat första dagen. Mer än så blir det inte idag. Jag kan ju inte ge bort allt första dagen!

Listan

Känner att jag behöver en liten bloggpush. Jag tycker att blogglistor kan vara lite töntiga. Jag är ju i vanliga fall way to cool för sånt. Men va fan. Dags att bjuda på sig själv.
Med start i morgon, jag och köttbullen ska ut på kvällskiss först. ( ja, jag föredrar ju att uträtta mina behov inomhus, men lillkillen vägrar liksom använda toaletten)

Dag 1- Presentera mig själv

Dag 2- Mina föräldrar

Dag 3- Vad är kärlek för mig?

Dag 4- Vänner

Dag 5- Barndomsminne

Dag 6- Mina syskon

Dag 7- 10 saker du inte vet om mig

Dag 8- En vanlig dag hemma hos mig

Dag 9- Dåliga vanor och laster

Dag 10- Barndomsminne

Dag 11- Ett pinsamt ögonblick

Dag 12- Detta ångrar jag

Dag 13- Mina dåliga sidor

Dag 14- Det här upprör mig

Dag 15- Mitt hem

Dag 16- Det här får mig att gråta

Dag 17- Det här är jag bra på

Dag 18- Mina rädslor

Dag 19- Min favoritplats

Dag 20- Saker jag saknar

Dag 21- Mina drömmar

Dag 22- Hur jag träffade min stora kärlek

Ibland är det bra njuutet (som min morfar skulle sagt) att sova på husse!

Tomten är sen i år...

I morgon ska jag upp och träffa mina syskonbarn. Med väldigt väldigt försenade julklappar! Dom hinner växa så mycket mellan varje gång. Trots att jag inte ser dom så ofta så betyder dom mycket för mig. Kanske är det för att jag inte träffade mina bröder särskilt mycket när vi var små. Jag får en andra chans med deras fina barn istället. Eller så är det för att dom är så söta så jag kan äta upp dom;) Mysigt blir det i vilket fall!