Ibland är det dom små sakerna som gör det. Som när man kommer hem och K har satt påminnelse på dom tvprogrammen han tror att jag vill se. Sånt gör mig glad.

K har fått ett träningsryck. Var inne och köpte träningsgrejer för någon dag sedan. Bland annat en sån där stång som man sätter i en dörröppning. Och jag tar mig bara inte upp. Men igår tänkte jag att nu jävlar... Om jag hoppar upp kanske det går bättre. Sagt och gjort. Jag hoppar upp och tar tar och stångfan lossnar och jag knockar mig själv i huvudet med den så jag får ett litet jack vid ögonbrynet. Det händer liksom bara mig.

Till historien hör ju också att det gick ganska bra på min intervju häromdagen så idag ska jag och hälsa på den här tjejen jag kanske ska få jobba med. I mitt huvud ser jag hur jag knackar på och har blåöga. Typiskt mig. Så jag får ett skrattanfall och gråter samtidigt för det gör så jäkla ont. (och självklart är det K`s fel för att han inte satt upp stången ordentligt!)
Men Thank God så blev det bara ett litet sår. Men ont gör det!

Det är med andra ord, ganska synd om mig.

Jag måste bara slänga ut lite bilder på världens sötaste kille!




































På sista bilden kan ni precis skymta hans pytte pytte pyttesmå riskorn till tänder.

Just nu sitter han och suckar utanför sovrumsdörren. På riktigt, suckar så högt han kan! K har jobbat natt och zeke älskar när jag släpper in honom och säger åt honom att väcka husse.
Som jag brukar säga -En tolvkilosklump på magen, håller en vaken hela dagen!

I morgon ska jag på mitt livs första arbetsintervju. Nervös är bara förnamnet. Endast personligheten kommer dom att gå på. Jag har alltså inte ens nått fattigt cv att gömma mig bakom. Bara rakt upp och ner, jag. Blir jag riktigt nervös så har jag en tendens att bladdra på om både det ena och det andra. Då har jag liksom ingen koll på vad som kommer ut ur munnen. Då förvandlas jag till ett snicksnackande nervvrak med mundiarre.

Inte jättesmickrande.

Idag har jag vart med om nått så jäkla häftigt. Vi var ute i skogen och cykla, jag och K. Skulle mäta upp en väg åt mig att springa. Vi stannade för att kolla hur långt vi cyklat och för att vända för vägen var en återvändsgränd. Vi vänder oss om och Kristoffer kollar upp medans jag böjer mig ner för att ta upp vattenflaskan.

-vad är det där för nått? Är det en varg?
- ja, det är det. Det ÄR en varg!

Kanske hundra/hundrafemtio meter från där vi står. Så jäkla häftigt! Han satt bara och kollade på oss. Som om han ville kolla in vad vi var för ena. Sen sprang han in i skogen igen. Undrar hur länge han setat där och kollat?
Hade jag vart ensam och haft zeke med mig hade jag nog blivit rädd. Jag blev nog mest lite chockad idag. Det var inte riktigt vad vi räknade med att se när vi vände oss om.

Riktigt roligt att få se en. Till cykel. Utan hund. Med sällskap.

Något som jag inte förstår mig på är människor som lämna sina hundar i bilen i denna värme. Kanske låter som en futtig grej, men det är så många som inte verkar fatta att det är FARLIGT!
Enligt jordbruksverket får du inte lämna hunden ensam i en bil i mer än tre timmar. Och är det risk för att bli över 25 grader i bilen får du inte lämna den utan tillsyn. Inte ens om den har vatten, inte om du har dragit ned rutor eller öppnat bagageluckan.
En solig dag med en utetemperatur på 22 grader, är temperaturen i en bil 85 grader (!) enligt SKK tabeller. Luften blir stillastående, hunden börjar flåsa eftersom den inte kan svettas annat än genom tassarna och genom att flåsa, snabbt får hunden panik och blir ännu varmare, vilket kan resultera i att organ slutar fungerar och så småningom dör djuret.

Summa summarum. INTE ok att lämna hunden i bilen dag efter dag efter dag medans du jobbar.
Hejja mamma som ringde upp dom jäklarna och lät dom få höra det!
Mamma är inte den som gärna bråkar med andra men handlar det om djur som far illa så är hon den först att göra något åt det.

Nu är jag ingen paragrafryttare, och saker händer ibland, och man får lösa det på bästa sätt.
Men bilen är INTE en permanent lösning på hundvaktsproblem en varm sommardag!

Något som jag totalt snöat in på, på efterättsfronten är varma äpplen. Äpplen som jag steker i lite smör och så har jag på socker och kanel när dom ligger i pannan så dom blir lite knäckiga. Och till det så måste man äta gammeldags vaniljglass. Hur enkelt som helst och så gott så jag bara smäller av!

Tips från coachen!

Tjohoo ! Idag ska vi åka och hämta min nya cykel! Hur känns den frågade K i går när jag provade. Inte vet jag men den är väldans fin iaf var mitt svar.

Målet är att vi ska kunna ut och cykla tillsammans. Ut och träna, träna med zeke säger han. Medans jag tänker lite mer, fika, fika i skogen, cyklandes med glass i hand, picknick, fika igen. Kanske vore en ide att binda fast något slags kylskåpsaktigt på den?